Solängen är ett HVB som välkomnar personer från 20 år med missbruk, psykiska funktionsnedsättningar och eller kriminalitet. På Solängen arbetar vi på uppdrag av kommuner och eller kriminalvården och vi arbetar mot långsiktiga mål med fokus på att stärka det friska och för att erbjuda en trygg miljö.
Vi har tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att bedriva HVB-hem för vuxna från 20 år med missbruk, psykisk funktionsnedsättning eller kriminalitet.
Tillstånd att bedriva hem för vård eller boende- Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Vårt arbetssätt utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruk, beroende och psykiska funktionsnedsättningar och bygger på evidensbaserad praktik.
Inflytande och delaktighet
Vi vill fånga upp så mycket som möjligt av dina synpunkter, klagomål och önskemål. Ett sätt att göra det är våra brukarråd där du, övriga boende och personalen träffas och diskuterar bland annat aktiviteter.
Måltider
Frukost, lunch, middag och fika serveras i avdelningens matrum varje dag. När matsedeln komponeras tar vi alltid hänsyn till kulturella skillnader, vegetariska önskemål och andra behov. All mat tillagas i på Solängen och våra boende är behjälpliga och har olika roller i matlagning.
Behandlingsmetoder
Vi arbetar med flera olika behandlingsmetoder:
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Kognitiv beteendeterapi grundas på inlärningsteori som handlar om hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön, samt kognitiv teori som tar fasta på hur tankar påverkar känslor och beteenden. Ett centralt antagande är att förändringar av tankemönster kan ge känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa.
Olika KBT-terapier betonar de två perspektiven i olika utsträckning. Medan klassisk beteendeterapi kan handla om att gradvis närma sig det som framkallar obehag (till exempel spindlar, sociala situationer) till dess att obehaget försvunnit, fokuserar kognitiv terapi på att identifiera och bryta negativa tankemönster. De två perspektiven och teknikerna förekommer dock ofta tillsammans. Dialektisk beteendeterapi och Acceptance and Commitment Therapy är exempel på vad man kallar tredje vågens KBT. Dessa innehåller influenser från buddhistiskt tänkande i tekniker för att bland annat uppnå medveten närvaro (eng. mindfulness) och acceptans.
Oavsett vilket problem som behandlas, kännetecknas KBT av ett strukturerat upplägg och ett undersökande samarbete mellan terapeuten och klienten. Klienten informeras om arbetssättet, och sedan kartlägger man med en så kallad beteendeanalys vad som utlöser problemen och gör att de kvarstår. Denna utmynnar i en behandlingsplan som provas och utvärderas under behandlingens gång. Hemuppgifter är en viktig del av behandlingen, där nya förhållningssätt testas och följs upp.
Kognitiv beteendeterapi – KBT (Socialstyrelsens webbplats)
Återfallsprevention
Återfallsprevention är en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och bygger på social inlärningsteori och kognitiv psykologi. En viktig person för metodens framväxt är den amerikanske forskaren och beteendeterapeuten Alan Marlatt. I studier med alkoholberoende personer fann han ett antal vanliga typer av triggers (utlösande faktorer) för återfall, bland annat negativa känslomässiga tillstånd som exempelvis nedstämdhet eller ångest, konflikter med andra personer och ett socialt tryck att dricka. Med dessa faktorer som utgångspunkt ses återfall i missbruk som en process. Den startar med tankar och känslor kring alkohol i vissa situationer och leder fram till att personen inte klarar av att hålla fast vid sitt mål. Målet sätts av individen och det kan vara antingen ett kontrollerat drickande eller helnykterhet.
Metoden syftar till att ge yttre (beteendeinriktade) och inre (kognitiva) färdigheter att påverka såväl återfalls- som nykterhetsprocessen, och därmed möjligheter att undvika återfall. De yttre färdigheterna handlar bland annat om att kunna tacka nej till alkohol på ett effektivt sätt. De inre färdigheterna handlar om att deltagarna tillägnar sig ökad förmåga att känna igen, undvika och hantera risksituationer för återfall. På senare år har även tekniker från ”tredje vågens KBT”, såsom att hantera sug med acceptans och medveten närvaro, börjat användas i återfallspreventiva kurser. Andra inslag som tillkommit på senare år handlar om hur man ska hitta ett stödjande umgänge och nätverk, och om att ha en balanserad livsstil.
Återfallsprevention (Socialstyrelsens webbplats)
Illness Management and Recovery (IMR)
IMR är ett program som hjälper personer att må bättre och få ett mer meningsfullt liv. Man får stöd att sätta egna mål för återhämtning, och jobbar med små steg för att göra det lättare att nå målen. Programmet sker i grupp och består av 40 till 50 träffar.
Illness Management and Recovery (IMR) (webbplats frö Nationella vård- och insatsprogram)
Motiverande samtal (MI)
MI är en samtalsmetod som används för att stärka motivation till förändring. Den bygger på att personen själv börjar fundera på sitt beteende, till exempel sin alkoholkonsumtion, och känner sig kluven – ambivalent. Denna ambivalens är ofta första steget till förändring.
I samtalen undersöker man hur beteendet påverkar vardagen och om det stämmer överens med personens mål och värderingar. Det kan skapa insikter som hjälper personen att gå vidare.
Metoden bygger på tre viktiga principer: lyssna empatiskt och utan att döma, undvik att argumentera, även om personen inte vill förändras och stärka tron på att förändring är möjlig
Behandlarens uppgift är att hjälpa personen att sätta ord på sitt problem, hitta egna skäl till förändring och känna tilltro till sin förmåga att lyckas. MI är inte en färdig behandlingsmetod, utan ett sätt att samtala.
Motiverande samtal – MI (Socialstyrelsens webbplats)
Addiction Severity Index (ASI)
ASI är en intervju som används för att kartlägga olika delar av livet hos personer med beroendeproblem, till exempel missbruk. Intervjun är standardiserad, vilket betyder att den alltid genomförs på samma sätt, och används både inom vården och i forskning.
ASI togs fram i USA på 1970-talet av forskaren Tom McLellan och hans team. Den första svenska versionen kom 1996, och den senaste uppdateringen blev klar 2017.
Addiction Severity Index – ASI (Socialstyrelsens webbplats)
Community Reinforcement Approach (CRA)
CRA är en strukturerad behandlingsmetod för vuxna som har ett skadligt bruk av eller beroende av alkohol eller narkotika. Målet är att hjälpa klienten att skapa en vardag utan droger genom att stärka de sociala och miljömässiga faktorer i personens omgivning som främjar nykterhet och samtidigt minska det som uppmuntrar substansbruk.
CRA omfattar flera delmoment där klient och behandlare tillsammans analyserar vad som utlöser substansbruket, tränar på att säga nej till droger, ökar drogfri tid genom meningsfulla aktiviteter och lär sig problemlösning och kommunikationsfärdigheter. Målet är att ersätta drogrelaterade beteenden med alternativa aktiviteter som ger positiva konsekvenser och stärker individens drogfria liv
Community Reinforcement Approach – CRA (Socialstyrelsens webbplats)
Miljöterapi
Miljöterapi är ett arbetssätt där behandlingen sker i vardagsmiljön i stället för i ett traditionellt terapirum. Syftet är att skapa en trygg och stabil gemenskap där deltagarna kan träna sociala färdigheter och utvecklas på ett positivt sätt. Därför används miljöterapi framför allt inom institutionsvård, psykiatri, missbruksbehandling, ungdomsvård och verksamheter för personer med funktionsnedsättning.
Internationellt skiljer man mellan två huvudmodeller: den demokratiska modellen och den hierarkiska modellen. I båda modellerna är den fysiska och sociala miljön central. Genom gemensamma sysslor och gruppsamtal lär sig deltagarna praktiska och sociala färdigheter, och ibland lever personalen tillsammans med de boende dygnet runt.